It´s the small things in life...

I dag ska jag äntligen få träffa mina underbara syskonbarn. På grund av sjukdom, Prag och plugg var det alldeles för länge sen vi sågs. När jag berättade för Maja att jag hade köpt en present till henne sa hon direkt:  Du kan hämta mig på dagis någon dag? Så det ska jag göra imorgon. Ikväll blir det tacos hos mamma och pappa. Ska bara göra klart ännu en uppgift och sen dammsuga, Levis drar in så otroligt mycket sand nu. Det är bra tempo på mig denna vecka, hoppas det håller i sig.

Dator, kurslitteratur och hund. Som ni ser har Levis även hjälpt mig att skriva på datorn. Nu sitter vi och väntar på hemleverans av Nordic färskfoder. Bekvämt att slippa släpa hem 16 kilo fryst hundmat. Nu hoppas jag bara att det ska få plats i frysen!

Han är så envis. Så fort man tittar bort tar han ett steg närmare...

Det verkar som att den nya lilla prinsessan tog med sig våren när hon kom till världen.

I förrgår var jag och hämtade lite saker från mormor och morfars lägenhet. Det känns bra att ta vara på dessa ting, att de får leva vidare i mitt hem. Jag tog bland annat denna söta lilla kaffekopp som jag druckit mitt morgonkaffe i.  Sen blev det även lite av mormors kläder och fina glasskålar.

Nu var det ett bra tag sen sist, har inte haft varken tid eller ork att uppdatera. Förra veckan låg jag utslagen i influensan i fyra dagar.  I fredags morse åkte jag och Linda till Prag och kom hem igårkväll. Vi hade tre mysiga dagar då vi gick runt i staden, fikade på Starbucks och tog det lugnt på vårt stora, fina hotellrum. Men nu är jag tillbaka med lite mer kraft. 

Jag sitter och äter lunch med en hund på axeln. Inga konstigheter.

Jag är så extremt trött nu för tiden och jag vet inte vad jag ska göra åt det. Började dagen med ett glas c-vitaminbrus. Sen tog jag tillfället i akt att sitta ute i solan och lapa b-vitamin. Lägg därtill tre koppar kaffe. Pigg? Nej! Försöker tänka positivt för att inte dra ner mig själv men det är inte helt lätt.

Trots att det är så kallt ute nu att Calle aldrig varit med om värre, (vilket han i och för sig även säger när termomentern står på -1) så är det ganska mysigt. Speciellt igår när solen sken och vi tog en promenad till jobbet.

Jag flyttade in hos min kära syster under ett dygn denna vecka för att ha det lite mysigt och för att avlasta henne med barnen då hon är ensam med dem. Just denna natt valde Levis att vara uppe och kräkas fram till klockan fem. Sömnlösheten gjorde mig helt slut så jag vet inte om jag var till så stor hjälp ändå. Men mysigt var det!